“If you enter this world knowing you are loved and you leave this world knowing the same, then everything that happens in between can be dealt with”
- Michael Jackson
Det är så sorgligt och jag tror fortfarande inte att det är sant. Att Michael snart ska visa upp sig på TV och säga att han fortfande är med oss. Det hade varit så skönt om han kunde göra det. Jag hoppas att han var lycklig den dagen han gick bort och att hans familj och vänner får sörga ifred.
För mig är han saknad och jag kommer minnas honom som människan som älskade livet och inte var rädd att visa vem han var och vad han tyckte. Han skapade det han älskade och delade med sig av det. Som sagt, för mig är det att vara en superhjälte, och Micheal hör till en av dem.
Jag älskar när himlen är blå, när solen skiner, när värmen slår till en när man öppnar portdörren ut i den varma sommaren. Idag har varit ett äventyr.
Jag vaknade av en glad och härligt vaken David som kom inrusande in genom sovrumsdörren med en smäll, studsade snabbt på sängen för att lägga sig så nära mig som möjligt för att lösa världens problem med en hög basröst. Studsandes låg jag under täcket och blev klappad på håret av en varm hand. Lite förvirrad av vad som hände. David försvann lika snabbt som han kom in. Pussade mig på foten och POFF, borta. Min sköna sömn hade rymt och jag steg förvirrat upp ur sängen. David var inte längre hemma. Mot kylen, frukost. Där låg en stor rund vattenmelon som fick bli melonbitar. Härligt att äta sådant en sommarmorgon. Lägenheten var tyst och utanför gick folk till jobbet. Jag lade mig i sängen en liten stund och filosoferade medan jag tittade ut på skuggorna av den nyvakna solen och den blåa himmlen. Efter ett tags filosoferande kom sömnen tillbaka och mitt i min sömn hade jag världens bästa dröm! Den gjorde mig så glad att när jag vaknade var jag som en ny människa! Klockan var för mycket så in med en färsk sallad i munnen till lunch, på med sommarkläderna och iväg mot Lidingö för att leka målare. Där målade jag alla väggarna vita och lyssnade på hög popmusik och sjöng som en musikalartist. Mina grannar kommer tacka mig för de upplevelserna den dagen jag är en stjärna <3 När det blev för varmt och getingarna började leta sig in i lägenheten eftersom jag hade ätit mer melon funderade jag på refrängen och åkte vidare till Gamla Stan där jag mötte Malin som sjunger som en fågel. Hon var gatumusikant med den fina Siri och de tjänade kovan. Solen sken och hela dagen kändes som en musikvideo. Sagoaktig.
Idag har solen lyst och himmlen har varit blå. Jag passade på att bli lite rikare genom att sälja fler möbler och åka hem till mig för att spackla och måla. Efter det bar det ut på äventyr med Lidingöbanan, som fastande i ett växelfel, så alla som åkte fick stiga av mitt på räslen och gå vidare till det mötande tåget lite längre fram som tog oss vidare. Det var som i en musikvideo. Den gassande solen, alla människor som balanserade på tågrelsarna och alla sköna och färgglada sommarkläder de bar, bilarna som tutade på oss från vägen. Ibland önskar man att man inte hade glömt kameran hemma :)
På Ropsten möttes jag av en David och vi for vidare till Slussen för att kika på en mini orgel från 50-talet. Röd liten låda med med 3 oktaver och den gick tom på batterier. KÄRLEK. Så nu har jag en ny liten leksak som jag kan spela på när jag vill <3
Dagen har varit underbar och jag känner mig lugn och utvilad på första gången på länge trots allt jag gjort.
Igår åkte jag runt bland hus och bostäder och såg en kort liten midsommarstång ståendes helt klädd med blommor, blad och kransar. För mig kändes det lite ovant, det är ju låååångt kvar till midsommar! Idag upptäckte jag att midsommar är ju imorgon! Jisses! När man inte riktigt har en vardag flyter daganar ihop.
Jag arbetar inte på något jobb denna sommar så för mig känns det skönt, men, pengar behöver man ändå, så upp med lite skrot på blocket. Idag ska jag sälja massor av saker och lägga upp nya annonser med kläder, böcker och möbler som inte behövs. Igår sålde jag min bäddsoffa för en bra slant vilket har räddat mig i en månad. Men på något vis känns det härligt att kunna göra sig av med sina saker, för utan saker är man fri. Utan saker finns det inget som håller en kvar på en plats utan man kan åka var man vill. Min familj och mina vänner bor ju lite utspritt så för mig är det passande och bra.
Tänk vad lite fantasi kan göra. Den kan förändra människor och få människor att vara det de egentligen är.
Som sångare krävs mycket fantasi. Det gäller inte bara att kunna sjunga, det krävs även en del skådespel och inlevelse, vilket är något alla behöver jobba med.
Innan jag började studera sång på Universitetet hade jag aldrig stått ensam på sceen. Tillsammans med min kör kunde jag göra allt. Agera, leka, leva mig in, förgylla, beröra och samtidigt låta bra. Med min sångpedagog tränade jag inför mitt första framträdande i våras. Nervös steg jag upp på sceen och nervöst var mitt framträdande. Men det var inte så farligt. De misstag jag gjorde förbättrade jag och utvecklade och att stå på sceen ensam blev mer och mer roligt för varje gång då mina solosångegenskaper kom fram mer och mer med hjälp av lite fantasi och lek.
Jag tränar till klassisk sång, vilket låter så vackert och jag älskar musikal, men drömmen är ju självklart att bara öppna munnen och ut sprutar ljud från himlen! Allt är Sissel Kyrkjebo’s fel med “En del av din värld” från Lilla Sjöjungfrun, som fick mitt hjärta att stanna. Att få sång att låta så enkelt, det är en konst och det är skicklighet.
Min David har varit borta i 5 dagar och jag har överlevt! Jag klarade det! Men när han steg innanför dörren med all sin packning stod jag färdig i sommarklänning, uppsatt hår, finskor och världens leende. Jag har saknat honom så mycket! Det är det enkla i livet so har störst betydelse. Allt annat hamnar längre ned på listan.
Nu ska vi ha filmkväll i sängen med vatten och delikatoboll <3
Igår öste regent ner som i en saga. Jag hade fått sprudelfnatt om jag hade varit den jag var när jag var liten. Oavsett väder sprang jag ut, bara det var extremt. Det var äventyr. Haglade det tennisbollar stod jag ute på verandan och sträckte ut handen. Det gjorde ont. Blixtrade det och mullrade det sprang jag barfota i kortbyxor i vattenpölarna genom skogen, rädd men lycklig. Hela jag var full av smutsiga vattenfläckar som stängt på mig medan jag sprang, mitt långa hår fastklistrat på kroppen och blöt i kläderna. Inget kunde stoppa mig! Medan folk gömde sig under tak hade jag hela världen för mig själv! Spännande.
Regnet rann ned för fönstret och smattrade på fönsterbrädan igår. Jag låg under det varma täcket i min stora säng och halvsov. Det var mysigt. Jag väcktes av regnet. Jag längtade ut, men gick inte ut. Istället satte jag mig vid datorn och köpte ett par gula paraplyörhängen med minnen från förr.
Igårkväll låg jag och filosoferade i min säng innan jag somnade. Under dagen hade jag nämligen sett ett videoklipp på min stora idol Britney Spears. Säg vad ni vill om Britney Spears men för mig är hon en otrolig förebild därför att hon just är mänsklig precis som du och jag samtidigt som hon är en superhjälte! Det är en svår kombination.
I klippet befann sig en ung ny stjärna på stranden i Californien. Hon låg och solade och fans flockades fort runt henne. Hon log, skrev atografer, blev fotograferad och filmad i flera timmar. Vissa människor stod och hojtade glåpord medan andra hyllade henne. Mitt i allt detta såg hon avkopplad ut, fortsatte att sola, skrattade med sin vän och visste exakt vem hon var.
Tänk att vara en stor stjärna som får stå ut med alla människors synsätt på sig själva. Själv så kan kan en komentar få mig att ramla ihop. Deras svar är ofta diplomatiska, de ler och låter människor agera som människor. Vi gör ju trots allt fel allihopa, och detta förstår stjärnorna. Att kunna acceptera andras åsikter, men samtidigt veta sina egna och leva ett liv utifrån sina egna drömmar, det är starkt och det är för mig att vara en superhjälte!
Jag är så glad! Jag har äntligen skapat något där jag kan anteckna ned alla mina tankar och drömmar, och jag riktigt sprudlar över innombords!
Under en lång period har jag kännt att jag inte vet åt vilken håll jag ska styra mot. Livet vill att jag ska prova nya saker och det har gett mig många intressen. Jag älskar musik, sång, piano, fotografi, måleri, skrivande, blommor och natur i helhet. Och idag slog det mig att jag faktiskt kan slå ihop allt detta och göra min egen grej. Starta eget företag, fotografera och måla, sälja bilder, sjunga på events och massor av annat roligt! Så det är min plan!
